Hard to say..
Det här som jag kommer skriva nu är väldigt jobbigt för mig att skriva. Om fem dagar åker jag till USA. Det har varit bestämt i några veckor nu och jag har varit beredd på att åka i ett par månader då jag gjort ansökningsproccesen. Under hela den här tiden och sen några år tillbaka, så har jag vetat om att min farfar har varit sjuk. Men enligt läkarna ska han ha haft ganska lång tid kvar. Nu har han hamnat på sjukhuset. Bara sådär helt plötsligt, en vecka innan jag ska åka, så hamnar han på sjukhuset. Hans cancer har spridit sig. Eftersom han har parkinson så blir det ännu mer.. Nu för bara ett par dagar sen fick vi veta att han inte kommer klara sig. Läkarna säger att det kan gå allt ifrån två veckor till tre månader - ett halvår. Men han kommer inte klara sig.
Så igår åkte jag och pappa till sjukhuset för att hälsa på honom. Jag visste redan innan jag åkte dit att det skulle bli sista gången jag fick träffa honom någonsin. Så vi satt en stund och pratade. Vi pratade om allt verkligen. Allt från saker som hände för hundra år sedan och om att jag ska åka till USA. Sen säger pappa att det är dags för oss att åka. Då händer det jobbigaste som någonsin hänt mig. Farfar tittar på mig, där han sitter i sin säng, kort och liten och söt, och säger "ja Emma det här är sista gången vi kommer ses. Nu är det allvar det här. Jag vill bara önska dig all lycka till här i livet". Då blev det riktigt jobbigt! Sitter och darrar just nu när jag skriver. Kände bara att jag ville krama om honom så gick fram och gav honom en kram, sa hej då, vinkade lite och gick. Så fort jag vände ryggen mot honom så började tårarna rinna. Jag kunde knappt få stopp på dom heller. Tårarna kommer fortfarande ibland och det känns fortfarande riktigt jobbigt. Farfar är den första nära som jag kommer att förlora. Ingen har tidigare dött i min släkt.
Det jag ville säga med det här är i alla fall att det är tufft. Men jag ska åka till USA med farfars lycka till i huvudet och göra allt för att ta vara på tiden där så bäst som möjligt. Njuta av den så mycket jag bara kan! Så om livet är tufft för er. Ge inte upp! Tänk efter vad folk runt omkring dig skulle vilja att du gjorde, i mitt fall ha kul i USA, och sen gör det. Men glöm inte bort att göra det som är bäst för dig själv samtidigt!
Så till alla er där ute. Ta vara på livet och gör allt som du vill göra. Tveka inte. Gör inget som du inte vill eller inte göra något som du vill bara för att någon annan säger något. Det är ditt liv du lever, ingen annans! Ta vara på det!
Så igår åkte jag och pappa till sjukhuset för att hälsa på honom. Jag visste redan innan jag åkte dit att det skulle bli sista gången jag fick träffa honom någonsin. Så vi satt en stund och pratade. Vi pratade om allt verkligen. Allt från saker som hände för hundra år sedan och om att jag ska åka till USA. Sen säger pappa att det är dags för oss att åka. Då händer det jobbigaste som någonsin hänt mig. Farfar tittar på mig, där han sitter i sin säng, kort och liten och söt, och säger "ja Emma det här är sista gången vi kommer ses. Nu är det allvar det här. Jag vill bara önska dig all lycka till här i livet". Då blev det riktigt jobbigt! Sitter och darrar just nu när jag skriver. Kände bara att jag ville krama om honom så gick fram och gav honom en kram, sa hej då, vinkade lite och gick. Så fort jag vände ryggen mot honom så började tårarna rinna. Jag kunde knappt få stopp på dom heller. Tårarna kommer fortfarande ibland och det känns fortfarande riktigt jobbigt. Farfar är den första nära som jag kommer att förlora. Ingen har tidigare dött i min släkt.
Det jag ville säga med det här är i alla fall att det är tufft. Men jag ska åka till USA med farfars lycka till i huvudet och göra allt för att ta vara på tiden där så bäst som möjligt. Njuta av den så mycket jag bara kan! Så om livet är tufft för er. Ge inte upp! Tänk efter vad folk runt omkring dig skulle vilja att du gjorde, i mitt fall ha kul i USA, och sen gör det. Men glöm inte bort att göra det som är bäst för dig själv samtidigt!
Så till alla er där ute. Ta vara på livet och gör allt som du vill göra. Tveka inte. Gör inget som du inte vill eller inte göra något som du vill bara för att någon annan säger något. Det är ditt liv du lever, ingen annans! Ta vara på det!
Sitter och tittar på den här underbara teckningen som jag fick på posten. Det är pojkarna som jag ska ta hand om i USA som målat :) Den får mig att le och tänka på vilken härlig tid som väntar mig :)
Kommentarer
Postat av: Emilie
Aaah, jag skrev en kommentar till dig (Lang saklart ocksa) men den ville inte publiceras. Jag var smart och kopierade den, sa den ar pa ett document, forsoker lite senare. Eller jag kom précis pa, har du kopieringsskydd pa din blogg?
Trackback
